Saknad!

I det här inlägget kommer jag att skriva ett brev till en mycket viktig person som jag saknar enormt, men några riktiga namn får ni som vanligt inte. Jag vill inte hänga ut folk på nätet, även om det handlar om något mycket positivt. Jag saknar henne!

Hej Calissa!
Hoppas du mår underbart och fortfarande tänker på mig.

Det har hänt så mycket sedan vi skiljdes åt att jag inte vet var jag ska börja. Jag ska dock försöka ta allting från början kortfattat. Hoppas du gläds av mitt brev.

Efter studenten kom ett väldigt långt sommarlov i jakten på sysselsättning till hösten. I början av hösten hittade dock min nye LSS-handläggare en plats kallad Resursteamet åt mig, där jag stortrivs än. Det mesta jag gör där är att skriva artiklar till deras tidning "Resursnytt" samt inlägg på deras blogg. Det är riktigt kul.

Angående teatergrupperna har båda varit upp och ner. På Astroteatern mådde jag ett bra tag som jag gjorde, men alla föreställningar blev en succé. På Kultur-skolan gick det riktigt bra under hösten, men nu under våren har det dock varit lite upp och ner med en massa onödiga diskussioner. Vi har jobbat med samma historia i snart två år, så vi hoppas på premiär i december. Pjäsen heter "Den Magiska Dimensionen, del 2: Prinsessan Elyons historia" och kommer att spelas upp på Årsta Vår Teater. Premiären är inte bestämd, men vi hoppas på december.

Vänskapsfronten är densamma som förr, med vissa förändringar. Enda undantaget är att jag kapat all kontakt med Paige och Set, men nu fått två finare vänner som alltid finns där för mig. Mikela och Kristian träffar jag än, men det är nog de enda från gymnasietiden. Mina två övriga bästa vänner heter Tomas och Evelina, men hur jag träffade båda är en ganska lång och komplicerad historia.

Förutom att jag spelar teater på Kulturskolan samt går på Resursteamet så föreläser jag mycket idag om livet som funktionshindrad. Det började med att min dramalärarinna började läsa min blogg och då bad hon mig att hålla en föreläsning för Kulturskolans personal, vilket jag tackade ja till. På så sätt har ämnet blivit mer omtalat och nästa föreläsning blev för företaget Maria Ungdom. Den senaste föreläsningen var för Resursteamets arbetstagare samt personal och snart närmar sig ännu en föreläsning för deras personal. Det går framåt.

Det finns så mycket jag vill berätta för dig, men som jag inte kan skriva i ett brev, så jag hoppas att vi träffas snart igen. Om du bara visste hur mycket du har inspirerat och hjälpt mig i livet. Jag hade inte blivit den jag är om det inte vore för allt stöd du gav mig. Nu vet jag att jag är redo att möta världen ensam, men jag kommer aldrig sluta sakna dig. Att jag vågar stå inför andra människor och föreläsa idag är helt din förtjänst, för du trodde på mig mer än någon någonsin gjort förut. Tusen tack för att du fanns där för mig när jag behövde dig! Självklart har jag nu folk jag känner mig trygg hos, men jag kommer aldrig känna mig lika trygg som jag gjorde hos dig. Många omkring mig idag är värda mer än man anar, men du var helt unik och är oersättlig. Om alla vore som du skulle världen vara en så mycket ljusare plats. Tack för allt du lärde mig, du ska vara stolt över dig själv.

Just nu är jag inne i en mörk svacka, men tack vare dig vet jag att jag kommer att klara mig. Du gav mig modet att kämpa på, hur svårt livet än blev och det har jag tagit till vara på väl. Jag saknar dig jättemycket, men tack vare allt du gjort för mig vet jag att jag kan klara mig själv. Du förändrade mitt liv mycket positivt! Tack!

Hoppas du mår underbart! Jag tänker ofta på dig och du anar inte hur mycket jag vill berätta för dig. Jag kommer aldrig sluta sakna dig, hur livet än är. Tack än en gång för alla fina samtal vi hade! Ditt stöd har hjälpt mig så otroligt jättemycket!

Som avslutning vill jag önska dig all lycka i framtiden. Jag tänker så mycket på dig!
Ta hand om dig och hälsa Stefan från mig. Jag hoppas att ni har ett underbart liv.

Kram Elyon

IVAS-bilder!

Lillasyster, skolbesök och promenad!

Nu ska ni få höra om dagens händelser, som jag hoppas ni finner intressanta. Jag har gjort ganska mycket idag: träffat lillasystern, talat med skolpsykologen, tittat förbi gymnasieskolan samt tagit en promenad i Kungsholmens område. Det här kommer att bli mycket att skriva om, men jag ska försöka sammanfatta allting kort.

När jag vaknade imorse gick jag som vanligt upp och åt frukost samt borstade håret. För att fördriva tiden satte jag på TV:n och såg några japanska avsnitt av Yu-Gi-Oh, sedan tog jag mina saker för att gå mot tunnelbanan. Nu hade jag skjutit upp mitt skolbesök alltför länge, så det var hög tid att ta tjuren i hornen och få det gjort någon gång. På tunnelbanan sprang jag på min lillasyster. Precis som många andra undrade hon varför jag var på TV i vintras samt med i en tidning för inte så länge sedan. Jag förklarade att TV4 intervjuade Astroteatern i vintras och att det var därför hon såg mig på TV i vintras. Angående tidningen jag var med i så var det så att jag blev rekommenderad till DramaForum av min dramalärarinna.

Tyvärr hann inte Felicia och jag tala så länge, för hon skulle av vid Alvik, men jag kramade henne och vi skulle höras vidare snart. Tyvärr är omständigheterna sådana att hon bor hos pappa på heltid och jag hos mamma på heltid, men det är en annan historia. När Felicia gick av fortsatte jag mot Thorildsplan för att hälsa på min gymnasieskola. Jag fortsatte lyssna på musik resten av vägen, som vanligt.

När jag kom till Thorildsplan var det första jag gjorde att titta förbi Ingegerd, skolkuratorn. Hon var egentligen på väg för att äta lunch, men ville höra vad jag har för mig nuförtiden och fick höra allting. Vi talade inte så jättelänge, men det var åtminstone en stunds samtal. Sedan gick jag ner mot IVAS, där jag brukade gå i skolan, men ingen var där. Alla klassrum var släckta och låsta, men vart alla var kunde ingen svara på. Med andra ord hade jag inget annat val än att gå igen.

Efter skolbesöket åkte jag dock inte hem med en gång, utan tog först en promenad till Fridhemsplan. Min egentliga plan var att leta upp ett ställe jag försökt hitta ensam flera gånger om, men som vanligt var det hopplöst. Jag förstår inte vart jag går fel, men funderar på att be någon hjälpa mig tills jag hittar blint.

Då jag inte hittade vad jag sökte bestämde jag mig för att åka hem, men några fina bilder fick jag ju åtminstone. När jag sedan kom hem vilade jag en stund och satte sedan på datorn för att börja blogga. I nästa inlägg får ni se några bilder, men detta var allt för den här gången. Hoppas ni får en fortsatt fin dag, allihop!

Tillbaka!

Hej på er! Allt bra? Jag ber om ursäkt för att jag aldrig fortsatte på mitt förra inlägg, men igår fanns det ingen tid och i onsdags var jag alldeles för trött. Som ni vet har jag haft ett ganska aktivt program på sistone, men jag lär snart få koppla av när jag tar semester. Nåja, idag ska jag försöka hinna med fler inlägg. Som vanligt kan jag dock inte lova någonting, men eventuellt. Snart kommer ni dock att få läsa lite om vad jag gjort idag, den saken kan jag garantera er. Ha en bra dag!

Funktionshinder: Asperger Syndrom!

Hej på er! Hoppas ni mår bra! Själv mår jag ganska bra för stunden. Det här inlägget blir inte långt, jag tänkte bara skriva lite kort om hur det är att leva med ett funktionshinder. Själv har jag Asperger Syndrom och nu ska jag berätta om vad det inneburit för mig. Det blir bara lite kort, men fler inlägg om ämnet kommer.

Min diagnos fick jag från början vid knappt 7 års ålder, men fick inte veta om den förrän jag var 13 år gammal. Senare gjordes en ny utredning hösten 2010 som än en gång bekräftade diagnosen. I början tyckte jag att det var hemskt att leva med diagnosen då jag inte förstod vad den innebar, lärarna kallade det bara för ett handikapp och inte mer med det. Jag har alltid ogillat ord som "normal" samt "handikapp" då de låter så förnedrande, jag tycker man kan säga "med eller utan funktionsnedsättning" istället. Under hela högstadiet skämdes jag för min diagnos, men på gymnasiet fick jag veta mer om vad den innebar. Tyvärr skrivs det så mycket negativt om ämnet i media samt på nätet att folk glömmer de positiva egenskaperna, vilket är synd. Även om du är "normal" kan du inte vara bra på allt!

Någonting som är väldigt vanligt idag är att folk förväxlar autism med asperger Syndrom, fastän det är två helt olika diagnoser. Till råga på allt är inte alla autism-diagnoser likadana, det finns olika. I de flesta fallen medför autism utvecklings-störning, till skillnad från asperger syndrom, men det finns en diagnos kallad högfungerade autism som medför normalbegåvning. Jag gillar heller inte ordet "utvecklingsstörd" eller att man påstår att folk "lider av utvecklingsstörning" då jag anser att man kan säga "har en lindrig/måttlig/hög utvecklingsstörning" istället.

Tyvärr måste jag gå nu, fastän det finns mycket kvar att skriva om, men jag lovar att återkomma om ämnet snarast möjligt. Jag kommer också att skriva mer detaljerat om hur det är att leva med ett funktionshinder, men jag kan redan nu säga att en klassisk och mycket vanlig reaktion är att folk säger att man verkar så "normal". Själv tar jag väldigt illa vid mig när jag hör dessa kommentarer då man kan vara högfungerade, trots diagnos. Mer om detta ska jag dock berätta senare!

Tack för att ni tagit er tid att läsa om detta. Har ni förslag på vd som bör tas upp i framtiden är ni välkomna att kommentera, för jag är öppen för konstruktiv kritik och nya idéer. Jag ska dock skriva mer om detta senare som sagt. Ha det bäst!

Tomhet!

Hej på er! Idag väntar inga positiva inlägg, för jag är inte på alltför bra humör just nu. Jag har varit på dåligt humör sedan igår kväll och känner mig tom. Anledningen till att jag känner mig tom kan dock vara att jag ägnat mer tid åt arbete än vänner på sistone och därigenom känner man sig ensam. Jag kan ju dock inte förneka vad en av mina största idoler inom kändisbranschen en gång sa: "Ibland är det bra att vara ensam, ingen kan såra en". Jag har väldigt svårt att känna förtroende för andra, så de som har mitt förtroende kan vara glada för det.

Imorgon är det dock teater igen för sista gången den här terminen, så jag har åtminstone något att se framemot. Tyvärr ser veckan mörk ut för övrigt, men jag får försöka sysselsätta mig med något. Någonting jag ska försöka göra den här veckan är att simma, men om och när det blir av återstår att se. Ikväll ska jag dock tvätta håret noggrant och sedan sova med en massa småflätor för att få vågigt hår till imorgon. Egentligen är jag inte så fåfäng att jag måste fixa håret, men då det är sista dramalektionen vill jag vara extrafin. Det kommer vara ansträngande att fixa håret dock och det kommer ta timtal, men fin får lida pin som man säger.

Se individen, inte diagnosen!

Idag skapade jag en Facebook-grupp kallad "Se individen, inte diagnosen" och har fått olika reaktioner från olika personer. De flesta är positiva, medan andra är negativa och så är det ju alltid. Tyvärr tycker folk att funktionshindrades rättigheter är "uttjatade", men sanningen är att de aldrig kan bli det. Diagnoser är ett jätteviktigt ämne att ta upp idag och tyvärr blundar många för det, vilket är synd.

Alltför många med olika diagnoser skäms för att allting som står i media är så negativt, vilket är så fel. Alltför många "normala" ser diagnoser framför individer, vilket också är fel. Folk med funktionshinder är ofta mycket mer begåvade och kloka än man tror! Jag är så less på dagens perfektionistiska samhälle. SUCK!

Jättemånga skäms för att de har olika diagnoser idag och andra vill inte ens gå på utredningar i rädsla för att vara funktionsnedsatt. Alltför många glömmer att betydelsen inte är vad någonting heter, utan vad man är bra och mindre bra på. Man ska se och behandla sina medmänniskor som personer, inte som diagnoser!

Folk borde skriva mer om hur olika alla utvecklas och vilka enorma styrkor folk med funktionshinder besitter, istället för att skriva en massa negativa saker. Människor med funktionshinder borde skriva om hur det är att leva med sina diagnoser, istället för att läsa alla dumheter på Internet! Att folk ser diagnosen istället för individen är så upprörande! Stå upp för dig själv och skäms inte!

Hade allting som står på Internet om Asperger Syndrom stämt hade jag varit känslokall, elak och usel på teater. Tro inte på allting negativt du läser, försök istället hitta inlägg som är skrivna av erfarenheter! Du lär dig mer då, tro mig.

Timoteijs nya låt - Het!

Nu har jag redan skrivit en massa inlägg idag, men nu är jag inte på mitt bästa humör och måste skriva av mig lite med positivare inlägg på bloggen. Ni ska få höra en ny låt av Timoteij som jag lyssnat på hela kvällen för att bli på bättre humör, den heter "Het". Frågar ni mig är den jättebra då den sprider positiv energi runt sig, men vad ni tycker kan bara ni avgöra. Själv älskar jag den jättemycket.

Gladare inlägg!

Hej igen! Jag ber om ursäkt ifall jag lät arg i mitt förra inlägg, för det var jag verkligen inte. Jag tycker bara det är synd att alltför många har en så negativ syn på världen idag istället för att se allt det fina med den. Det är så himla sorgligt att så många vill se vad de inte har framför det de har. Vi behöver verkligen mer positiva inlägg och kommentarer överallt, det saknas verkligen! Det är väl klart att folk mår dåligt och har en negativ syn på människor när de bara gastar på en, istället för att vara trevliga och sprida glädje. Många personer tror att folk bara är elaka och kalla, men det är inte så. Det finns jättemånga bra människor omkring en, det gäller bara att hitta dem och tänka på hur man själv är mot andra. Jag är så less på att så få personer kommer ihåg hur man uppför sig, medan andra struntar blankt i hur de uppfattas av andra. Sorgligt, men sant! Vi behöver verkligen mer finkänslighet och glädje idag. Folk är otrevliga, skriver en massa strunt på nätet som om det inte redan är fullt med negativa inlägg där, missbrukar ord som t.ex. "damp" och "CP", med mera. Nej usch, folk måste verkligen börja kolla upp vad för ord de använder sig av. Jag avskyr när man nyttjar ord och begrepp fel idag, men tyvärr är det få som tänker på det sättet. Många skriver och säger att man "dampar" eller att någonting är eller ser ut som "ett jävla CP", med mera, vilket är så upprörande. Damp är en diagnos som inte ens existerar längre och CP är ett fysiskt handikapp, men påverkar inte individens intelligens. Många som fick diagnosen Damp som unga är väldigt lugna och sansade idag, medan många som har någon CP-skada är otroligt intelligenta och fina som individer.

Mer artighet, tack!

God kväll! Jag och en vän till mig talade nyligen om ett mycket intressant ämne som bör tas upp idag: Artighet! Folk gör ingenting annat än att gnälla och har de dåliga dagar går det ut över alla runt omkring, det börjar gå mig och många andra på nerverna. Folk skriker åt varandra, sprider negativa inlägg över Internet, svär och kastar ut fula ord, med mera. Har folk glömt bort artighet och finkänslighet idag?! Nog för att alla har dåliga dagar, men sprida ut negativ stämning och förstöra för andra är inte okej! Alltför många jättetrevliga människor går och blir otrevliga för att de blir så negativt bemötta, det är verkligen upprörande. Personer som förblir trevliga och snälla oavsett hur de blir bemötta är verkligen underbara!

Jag minns att jag hade en period i livet då jag inte mådde bra och gick omkring med svordomar hela tiden, vilket jag storångrar idag. Min underbara handledare från gymnasietiden och jag talade ofta om skillnaden mellan svordomar samt artigheter, vilket ledde till att jag insåg hur illa jag uppfattades av min omgivning under en period. Idag skulle jag dock aldrig gå omkring och skrika ut en massa negativa saker åt folk, hur jag än mår. Min underbara handledare som också undervisade mig i svenska kommer nog alltid vara min största förebild någonsin, för hon var superförnuftig. Är man arg på någon för något hjälper det inte att vara otrevlig, men däremot att lugnt och sansat tala med personen för att ta reda på varför hon/han gjorde så. Det är inte okej att kasta ur sig vad som helst, oavsett hur arg eller ledsen man är. Man blir mycket mer omtyckt av andra om man är artig än om man är otrevlig. Varför är det så få som förstår det?! Fler borde tänka så fint som min fina svenskalärarinna gjorde, då skulle livet vara mycket ljusare.

Nog för att man inte kan vara trevlig jämt, men man måste åtminstone försöka. Alltför många idag låter sina negativa tankar gå ut över andra. Har man så negativa tankar att man måste sprida ut dem via nätet eller låta dem gå ut över andra människor bör man söka hjälp, för det finns att få. Världen är inte så dyster som så många tror, det gäller bara att våga vara mottaglig för det positiva. Är man missnöjd med någonting någon gjort kan man säga ifrån, men på ett bra sätt. Att svära och skrika åt någon hjälper inte, det gör bara saken värre och man inte tas på allvar tillslut. Man kommer mycket längre med finkänslighet och kan inte alltid begära uppvaktning av andra, man måste själv se vad man kan göra för att hjälpa sig själv. Varför ska det vara så svårt? Mer artighet & finkänslighet på nätet, tack!

Trassel!

Nu börjar det komma in lite inlägg här och där. Nu ska ni få höra lite om filmen "Trassel" som är baserad på den klassiska sagan "Rapunzel". Den här filmen var verkligen en originell version av klassikern och hittills min favorit av de jag sett hittills. Jag gillade dock inte slutet, men jag ska inte avslöja något om händelserna.

Fontän i Heron City!

Här har ni ett videoklipp ifrån Heron City. Jag var där förra veckan och filmade deras vackra fontän. Ljudet är värdelöst, men ni ska fokusera på fontänen.

Sally's song!

Hej igen! Jag vet att ni väntar otåligt på mina kommande videoklipp och inlägg, men under tiden kan ni distrahera er med att lyssna igenom denna vackra cover. Originalet är ifrån filmen "The Nightmare Before Christmas" och sjungs av Catherine O'Hara, men denna cover är gjord av sångerskan Amy Lee från bandet Evanescence". Hoppas ni gillar den, själv tycker jag den är otroligt underbar!

 

Här nedanför har ni också originalet så ni kan jämföra klippen. Säg vad ni tycker när ni lyssnat igenom båda. Själv gillar jag båda extremt mycket, men på olika sätt.

Bloggpaus!

Hej på er! Allt väl? Jag vill be om ursäkt för min enorma frånvaro, men jag har inte haft någon tid till att blogga. All teater, planering, alla vänner, allt jobb, alla artiklar har tagit upp all min tid de senaste dagarna. Nåja, jag ska försöka bättra mig. Idag kommer ni förhoppningsvis få läsa lite mer, men jag lovar ingenting. Jag har även några videoklipp att lägga upp på bloggen, så kolla gärna in dem senare också.

Äntligen sinnesro!

God kväll på er! Hoppas ni mår bra! Själv mår jag helt okej för stunden och har äntligen fått den sinnesro jag behöver. Min mamma och jag hade ett möte med min dramalärarinna idag, så vi kunde lösa lite saker. Nu kanske jag äntligen får koppla av igen som det var tänkt från början. Nu är det bara två teaterlektioner kvar och då hoppas jag att de blir bra. Nu tror jag ju dock att jag kommer få sinnesro då missförstånden är lösta. Ikväll ska jag lägga mig tidigt då jag är helt slut, men nu är intrigerna lösta och det känns jättebra. Jag har ju dock kommit på två lösningar i efterhand för rollen som Tatiana, men de ska jag ta upp med Frida.

Egocentrisk istället för vänlig!

Nu börjar jag få nog! Förlåt, mina inlägg är inte roliga, men jag måste få skriva av mig lite nu. Utan att gå in på detaljer fick jag ett mejl igår som kränkte mig i allra högsta grad! Jag har aldrig känt mig så förolämpad av någon förut och min mamma är lika rasande! Jag är trevlig, går med på att kompromissa, skriver en massa saker om och om igen, men allt jag får tillbaka är skit! Nu orkar jag inte längre! Snart slutar det med att hela projektet jag ägnat min tid åt i två år ryker och då kommer dramagruppen varken ha prinsessan Elyon eller alvdrottning Aweia kvar, vilket förstör hela projektet. Jag börjar få nog av att behandlas som skit när jag arbetar så hårt! Snart överväger jag på att bli egocentrisk och självisk, istället för artig och finkänslig då det inte uppskattas. Jag är en bra person, men klarar inte hur mycket som helst och är förbannad för stunden milt talat! SUCK!

Orättvist behandlad!

Hej på er! Jag ber om ursäkt för att jag inte bloggat på några dagar, men just nu mår jag verkligen otroligt dåligt. Allting är illa just nu och jag vet inte hur mycket till jag klarar! Jag är trevlig och villig att kompromissa, men får bara en massa kränkningar tillbaka. Just nu är allting fel och min mamma är också förbannad! Till råga på allt börjar även Satu ledsna på all skit, så nu ger vi båda snart upp! Så fort man engagerar sig och känner sig nöjd med något får man skit tillbaka!

Ny rollista!

Hej igen! Mitt Internet har krånglat med mig idag, så jag ska fatta mig kort. Som jag skrivit i ett tidigare inlägg saknar vi teaterintresserade ungdomar i åldrarna 18-22, men nu ser rollistan lite annorlunda ut än förut. Jag har nu förkortat och ordnat med manuset, så nu saknar vi bara en huvudroll och en biroll. Rollistan:

Alvdrottning Aweia – S.L.

 Alvgeneral Skyler – T.A.

Cecilias röst –

Edens röst –

 Drottning Merliah – F.J.

 Kammarjungfrun Layla –V.

Kung Aleksei –

Lärarinnan fru Gothel – A.L.J.

Prinsessan Elyon – E.L.

Prinsessan Tatiana – F.J.

Programledare – J.S.

Trollkvinnan Nerissa – C.C.

Unggrevinnan Shimera –

Fika i Skärholmen!

God kväll! Jag ber om ursäkt för att inte ha bloggat på ett tag nu, men jag har inte mått så bra. Igår hade jag dock en riktigt bra eftermiddag med min vän Michi i Skärholmen. Vi träffades i Fridhemsplan och sällskapade till Skärholmen, där jag bjöd henne på en fika. Vi satt på caféet i timtal och talade om alla möjliga saker, bland annat relationer och dagens perfektionistiska samhälle. Så roligt har jag inte haft på länge. Vi talade, skrattade, skojade, med mera, vilket var jättemysigt.

Ny pärm!

God kväll på er! Är allt väl? Jag mår lite upp och ner just nu, men har haft en helt okej dag. Som vanligt var jag först på Resursteamet och sedan åkte jag till Chris för att hämta mina "Yu Gi Oh"-kort. Jag stannade en stund hos honom och gav honom tack för helgen, innan jag rörde mig mot tunnelbanan. Trevligt nog fick jag dock sällskap och slapp bära på allting själv, för han skulle mot Solna och hjälpte mig bära fram till tunnelbanan. Att bära på en svart tung väska och sedan en ännu större röd väska var tungt, men gick vägen. När jag sedan kom hem tog jag mig en sval dusch och gick sedan mot Vällingby Centrum för att hämta ut ett paket jag fått. För en tid sedan beställde jag nämligen en pärm med plastfickor att ha mina samlarkort i, så den har äntligen anlänt. Hela eftermiddagen har dock gått åt till att sortera kort, men jag har kommit en bra bit på vägen och känner mig nöjd med vad jag presterat hittills. Att sortera kräver koncentration, men det går bra.

Timoteij - Run!

Hej på er! Nu när jag publicerat så många inlägg på en och samma dag kan jag inte riktigt sluta, så nu ska ni få höra en låt jag fastnat för av Timoteij. Ni lär känna igen den, men den här är på engelska och kallas "Run". Jag storälskar den.

So afraid to let it show,
So afraid to let you know,
I feel like an open book,
You would only need one look,

Don’t want to take the chance,
Don’t feel like being blue
Before you give that glance,
Here’s what I’m gonna do,

Run, run, run, like, I've done, done, done,
when I've been the first to fall,
when I feel my cover is blown,
I will turn my back on it all,

Run, run, run,
From the one, one, one,
That would get a hold of my heart,
‘cause the one that’s spinning your world can tear it apart,

Suddenly, so insecure,
why couldn’t I be more mature,
you gotta play to win,
that’s what they always say,
but in the state I’m in,
I’d rather get away,

Run, run, run, like I've done, done, done,
when I've been the first to fall,
when I feel my cover is blown,
I will turn my back on it all,

Run, run, run,
From the one, one, one,
That would get a hold of my heart,
‘cause the one that’s spinning your world can tear it apart,

I’m gonna run

Run, run, run, like I've done, done, done,
when I've been the first to fall,
when I feel my cover is blown,
I will turn my back on it all,

Run, run, run,
From the one, one, one,
That would get a hold of my heart,
‘cause the one that’s spinning your world can tear it apart,

Run, run, run,
From the one, one, one,
That would get a hold of my heart,
‘cause the one that’s spinning your world can tear it apart,
‘cause the one that’s spinning your world can tear it apart...

Nå, vad tyckte ni? Innan jag går ska ni dock få höra den svenska versionen också.

Hjärtat rusar, pulsen slår
Du ser på mig där du står
Tankarna far runt omkring
Ingen av oss gör nånting
Måste det va' så svårt
Kanske är också du
Rädd för att falla hårt
Men det får räcka nu

Kom kom kom
Medan som-som-sommaren ännu hänger sig kvar
Medan natten ännu är ljum
Och vår längtan lockar och drar
Kom kom kom
Det finns dom dom dom som ser chansen glida förbi
Ta min hand så gör vi allt det som dom låter bli

Kom med mig, kom
Kom med mig, kom

Allt man skjuter upp till sen
Vem vet när vi ses igen
För hösten knappar in
Det går så väldigt fort
Så lägg din hand i min
Så vi får nånting gjort

Kom kom kom
Medan som-som-sommaren ännu hänger sig kvar
Medan natten ännu är ljum
Och vår längtan lockar och drar
Kom kom kom
Det finns dom dom dom som ser chansen glida förbi
Ta min hand så gör vi allt det som dom låter bli

Kom med mig, kom

Kom kom kom
Medan som-som-sommaren ännu hänger sig kvar
Medan natten ännu är ljum
Och vår längtan lockar och drar
Kom kom kom
Det finns dom dom dom som ser chansen glida förbi
Ta min hand så gör vi allt det som dom låter bli

Kom kom kom
Det finns dom dom dom som ser chansen glida förbi
Chansen glida förbi
Ta min hand så gör vi allt det som dom låter bli
Ta min hand så gör vi allt det som dom låter bli
Kom med mig, kom

Avril Lavigne - Goodbye Lullaby

Nu när jag väl är i gång kan jag inte sluta skriva. Jag har äntligen börjat återuppta bloggandet och tänker fortsätta med det. Detta är dock inget stort inlägg, vill bara publicera två låtar av Avril Lavigne jag fastnat för från hennes senaste album.

Helgens "Yu Gi Oh"-dag!

Hej igen! Nu när ni fått läsa om lördagen ska ni få läsa om gårdagen, som blev minst lika lyckad. Igår var vi dock "bara" tre, men jag föredrar nästan när det är så. Jag älskar att ha många omkring mig, men också när det är lugnt omkring en. Igår var vi Chris, Tobias och jag. Film fanns det ingen tid att se, men däremot blev det mycket spelande för killarnas del och själv fotograferade samt filmade jag.

Som vanligt blev jag en smula tidsoptimistisk innan jag skulle åka, men kom i ganska bra tid ändå. Igår var jag bara fem minuter försenad, men precis som jag misstänkte hann Tobias anlända till Chris före mig. När jag väl kom hade vi tre dock jätteroligt. Killarna spelade och jag filmade samt skrattade åt galenskaperna främst Chris utsatte alla för. Stackars Tobias kunde knappt stå upp för att han skrattade så mycket, men var inte heller den ende då jag nästan också svimmade av allt skratt. Gårdagen var utan tvekan den bästa söndagen på länge, underbar!

Mycket mer finns inte att säga om gårdagen, förutom att vi alla hade jätteroligt. Tyvärr hade vi begränsad tid på oss, men det blev åtminstone fyra och en halv timmes sällskap. Det blev mycket musiklyssnande och skratt medan killarna spelade Yu Gi Oh. Bilder får ni senare, men inga videoklipp från gårdagen dock.

Nu har ni fått höra om den helt enkelt underbara helgen jag varit med om. Jag önskar att alla helger var lika roliga. Vem vet, nästa gång kanske även jag är redo att spela mot någon av killarna. Någon dag måste jag dock åka förbi Chris för att hämta alla mina saker som jag lämnade, vilket var alla mina kort. När jag hämtar allting får vi se, men jag ska försöka göra det snarast möjligt för att kunna fortsätta sorteringen som tagit mig sådan tid. Den här veckan lär det bli, men när får vi se.

Helgens Disney-dag!

Hej på er! Nu ska ni äntligen få höra lite mer om i lördags, då vi hade Disney-kväll hos Chris. Vi alla hade tänkt ses redan runt kl 14:00, men Michelle och jag försov oss lite. Det första jag fick göra i lördags var att rusa mot affären för att köpa frukost åt oss, sedan talade vi om lite olika saker medan vi åt vår frukost. Vad vi talade om är lite för privat för att skrivas ut här på bloggen, men det var allt mellan himmel och jord. Något jag kan säga var att vi talade om gamla minnen från gymnasietiden, mer än så säger jag inte. Vi talade ganska länge, men var sedan tvungna att skynda oss då vi redan var försenade. Vi var lite för tidsoptimistiska.

När vi sedan ätit klart frukosten började jag packa ner vad som behövde tas med, vilket var så mycket att det krävdes två väskor och en påse. Så fort packningen var klar märkte jag att mitt hår kändes risigt och tog en snabb dusch för att piffa upp mig lite. Det dröjde dock inte så jättelänge, så efter det sminkade jag mig lite snabbt och sedan åkte vi iväg mot Chris. Vi blev en och en halvtimme försenade.

Så fort vi anlände till Chris hälsade vi på alla våra vänner som var där: Chris, Eveline, Simon, Amie och hennes vovve. Det första vi gjorde var att gå mot en affär i Fridhemsplan för att köpa läsk, med mera. Simon stannade dock kvar för att vakta Chris lägenhet, medan vi andra gick och handlade. På vägen dit talade jag mest med Eveline, men självklart med de andra också. Det blev en diskussion om lite olika saker, bland annat relationer. När vi kom till affären stannade Amie utanför med sin vovve, medan vi andra gick in och handlade. Egentligen behövde vi dock inte så mycket, bara läsk. Efter att ha handlat bestämde sig Eve för att åka hem, så vi följde med henne till tunnelbanan. Hon kände sig lite trött och ville hem.

När vi kom tillbaka till Chris sattes återigen lite roliga diskussioner igång, innan Simon valde att åka han också. När han gått skämtade vi om att det var som en skräckfilm där alla försvinner en efter en. När vi talat om det ett tag började alla leka med Amies vovve, innan vi satte på en Disney-klassiker. Michelle föreslog "Pocahontas" eller "Herkules", så när jag då röstade för "Herkules" blev det den.

Vi satte på filmen och sedan dröjde det inte länge innan Tobias samt Erik anlände. När det plingade på dörren krävde Chris att jag skulle öppna för att han hade ett "rykte som latmask" att tänka på samt för att jag var närmast dörren. Nog för att jag blev grinig på honom, men jag gjorde som jag blev tillsagd och öppnade dörren. Att se killarna var dock roligt, för nu var vi några stycken igen äntligen.

Killarna kom in till vardagsrummet och satte sig med oss. Vi hade inte kommit så långt in på filmen än, så de kom i bra tid. Det blev en hel del babbel under filmen, men det var ju bara roligt. Jag filmade mina favoritdelar av filmen och sjöng med i favoritlåtarna. Vi hade alla verkligen jätteroligt. Att se "Herkules" var riktigt lyckat.

Nästa film vi såg var "Ringaren I Notre Dame", vilket också blev lyckat. Under den filmen blev det också mycket babbel, men allting var självklart om själva filmen och storyn. Tyvärr såg ingen av oss klart den, för Erik och Tobias var tvungna att åka lite tidigare än vi andra. Det var dock roligt så länge det varade. När filmen nästan var slut var det sedan Amies och Michelles tur att åka hem, men vi talade om att göra om detta snart igen. Det märktes att alla hade roligt, vilket var jättekul att se.

Chris och jag följde med tjejerna till tunnelbanan, men jag stannade hos Chris ett tag till för att lära mig spela "Yu Gi Oh". Han har nämligen satt ihop en "Crystal Beast"-lek åt mig som jag fick testa. För att vara första gången jag spelade med den leken måste jag få säga att det gick väldigt bra, roligt var det dessutom.

Nu har ni fått läsa om min lyckade lördag, senare ska ni få läsa om gårdagen. Jag ska även försöka hinna ladda upp några videoklipp samt bilder, så ni får lite att kolla igenom. Kommentera gärna alla inlägg ni läser. Tack på förhand! Hej då!

Underbar helg!

God kväll på er! Är allt väl med er? Jag mår bättre än på länge faktiskt, har haft en så himla bra helg. Jag har spenderat fredag till idag med en massa vänner, vilket varit jätteskoj. I fredags var jag med Michelle och Chris hos mig, igår var jag med en massa personer hemma hos Chris och idag var jag med Tobias samt Chris igen. Igår var jag dock översocial med en massa personer: Michelle, Chris, Eveline, Simon, Amie, Erik och Tobias. Amie hade även med sin vovve Mai. Tyvärr åkte Eveline och Simon innan vi hann inleda någonting igår, medan Erik och Tobias anlände senare än vi andra. Idag var vi dock bara tre personer: Tobias, Chris och jag, men hjälp vad vi har haft roligt. Stackars Tobias skrattade så mycket åt Chris galna skämt att han knappt kunde stå upp, medan jag själv också höll på att svimma av alla skratten. Ni ska få några bilder och några videoklipp inom kort, men inte riktigt än. Jag ska dock försöka hinna med det imorgon innan min simning, ni ska även få läsa om helgen mer i detalj senare. Nu ska jag sova.

Anorexikomplex!

Nu har jag fått nog! Dagens perfektionistiska samhälle börjar gå mig på nerverna och detsamma gäller folks tankar om kroppsbyggnader på främst kvinnor. Varför vill folk att vi tjejer ska se ut som porslinsdockor när vi vill se mänskliga ut?! Man ska vara smal, normal, blond, blåögd och helt perfekt idag för att passa in idag, vilket stör mig rejält! Man ska se ut som man gör och vi tjejer ska inte se ut som leksaker! Alltför många tjejer idag går omkring och känner sig tjocka när de egentligen är magra som stickor, men ändå vill de gå ner i vikt. Det är ju nästan skrämmande! Varför kan inte folk ta varandra som de är idag?! Jag har alltid hatat att främst tjejer ska vara så magra för att ses som fina, när de istället borde ha lite olika former. Man behöver faktiskt inte vara smal som en sticka för att se bra ut, då är det bättre att ha former. Jag kan erkänna att jag också börjat känna mig tjock och vill bli smal som en pinne, men vore det inte för allt tjat om alla med anorexikomplex skulle det nog inte vara så! Det är hemskt att se hur många som mår dåligt för att de känner sig tjocka, när vissa är normalbyggda och andra smala som stickor! Nej usch! Jag är less på detta! Det är inte fint att vara mager.

Ignorerad!

Suck, nu finns inga positiva inlägg i sikte då jag känner mig hemskt ignorerad! Igår SMS:ade jag jättemånga personer och har även mejlat några, men har knappt fått svar ifrån någon! Varför har folk så svårt för att ta upp mobilen och skicka iväg ett SMS?! Det är samma ska med mejl, varför kan inte folk svara?! Jag skriver alltid att jag uppskattar svar och tackar på förhand, men av någon anledning har folk svårt för att ge respons! Hur det är för andra vet jag inte, men jag blir alltid orolig när jag inte får svar på mina meddelanden. Jag kan få ångest eller tänka alla möjliga knasigheter då känslorna tar över förnuftet, vilket är otroligt jobbigt. Så snälla, om ni som läser detta har fått något meddelande från mig ni inte svarat på så hör av er snarast! Att jag vill ha svar så fort som möjligt när jag hör av mig är inte för att stressa folk, utan för att jag blir orolig när jag inte får svar. Tack på förhand för visad hänsyn. Det värsta jag vet är att bli ignorerad och är någon grinig på mig är personen välkommen att tala om det istället för att ignorera mig!

Artikel-problem!

Djup suck! Jag är verkligen inte bra form för något nuförtiden, suck. Jag har lovat Tobias och Eveline att skriva en artikel om deras slutproduktion, vilket jag påbörjat, men problemet är att jag behöver lite tips och synvinklar från deras håll för att kunna avsluta arbetet. Det går jättesegt framåt, jag är inte ens halvvägs med mitt arbete. Jag måste nog låta dem studera mitt arbete och sedan intervjua dem för att få fram något bra av showen. Bilder kommer ni dock hitta här på bloggen inom kort, just nu är samtliga bilder på Facebook. Ni får dock se snart!

Nedstämd!

Suck, säger jag bara! Jag går verkligen igenom en jobbig tid just nu. Mitt humör svänger till och från, men jag har känt mig nere ett tag nu. Anledningen tror jag att jag vet, men jag tänker inte gå in på detaljer här på nätet. Man kan kortfattat säga att jag känner mig lite nere just nu och inte finner någonting roligt längre. I bästa fall är detta dock bara tillfälligt, men i värsta fall har jag hjälp runt mig. Aja, nu ska jag inte älta allt jobbigt. Imorgon ska jag träffa Michelle och Chris, så det lär bli kul.

Slutproduktion!

God kväll på er alla! Hoppas ni mår bra! Själv mår jag inte så jättebra, men jag går inte in på detaljer. Jag har haft en jättebra kväll, men känner mig lite nere just nu. Aja, det går väl över hoppas jag. Idag var jag på S:t Eriks Gymnasium och såg några vänners slutproduktion, vilket var jätteroligt. För att jag skulle hitta till skolan mötte Tobias och Eveline snällt nog upp mig vid tunnelbanan. Sedan började vi tala om lite olika saker. Vi hade jätteroligt, verkligen jätteroligt. Tack för en fin kväll

Plastfickor!

Hej på er! Allt väl? Jag mår bra, men är jättetrött. Hela eftermiddagen har jag sorterat mina kort och lagt in dem i mina nya plastfickor. Det känns dock riktigt skönt att det äntligen är gjort, så slipper det vara problem i framtiden. Till råga på allt väntar fortfarande nya kort på mig och även nya plastfickor, så det ska bli skönt att ha allting inplastat i pärmar och plastfickor. Nu kan inte ens Chris eller Tobias anklaga mig för att inte ha plastat in korten, haha! Känner mig så stolt!

Sorterade kort!

God kväll på er! Ikväll får ni inget långt inlägg, vill bara berätta att jag äntligen fått ordning på alla mina "Yu Gi Oh"-kort. Jag känner mig så stolt som lyckats sortera så många hundra kort som jag har, om de nu inte är över tusen redan. Nu har jag ju dock köpt några plastfickor att bevara korten i, för de två billiga pärmarna jag haft hittills räcker inte till alla kort och är till råga på allt sönderslitna. Jag har beställt fler kort från nätet, men nu känns det tryggare då de är sorterade. Mina klösbrädor höll på att svimma när de såg några av mina kort, vilket var jätteroligt att se. Chris bara stirrade som om jag blivit galen och Tobias höll på att svimma.

 

Brevet!

Hej Paige! Hoppas att du mår och har det riktigt bra just nu. Det som hände för en tid sedan fick mig att fundera lite på dig och vad som hände mellan oss två.

I risk för att det här läses av andra då det är på Internet vill jag inte gå in på detaljer, men jag vill att du ska veta att jag verkligen inte hatar dig. Jag har fått höra ifrån Kristian att du trott vissa saker och det har också jag gjort, men jag minns hur det en gång var mellan oss. Att från ingenstans vilja återuppta kontakten efter allt som hänt vore dåraktigt av mig, men jag vill att du ska veta att jag inte är arg längre. Det som hände hände, men jag har kommit över det.

Idag ser våra liv skiljda ut och vi har ingen kontakt längre, men du ska inte tro att jag hatar dig. Inte för att jag är speciellt förtjust i tanken på att på något sätt återuppta kontakten vill jag sluta fred med dig. Jag vill också tacka dig för en del saker som inte ska talas om högt. Tack vare allting du och Set fick mig att gå igenom har jag blivit en starkare person. Allt det som hände har idag lärt mig mycket och hur smärtsamma vissa saker än varit ska du veta att jag är tacksam.

Vår vänskap blev som den blev och detsamma gäller den jag hade med en del andra i gänget, men förr eller senare måste man gå vidare. Jag har länge velat avsluta en del med er alla för att kunna gå vidare helt, men då det varit omöjligt får jag skriva till dig så här. I det här inlägget använder jag inga äkta namn i risk för att det ska bli gräl igen, men jag hoppas ändå du förstår och kan gå vidare.

Jag hoppas du förstår varför jag skriver till dig så här och vill att du ska veta att jag inte gör det för att bråka, utan för att sluta fred. Jag misstänker att det som hände har plågat mig mer än dig, men det betyder verkligen inte att det är så och jag kan inte tala för dig. Vi båda gjorde saker och ingen av oss var förnuftiga, även om jag måste erkänna att du i slutändan hade mer förnuft än jag hade.

Innan jag avslutar brevet vill jag önska dig och de andra all lycka i framtiden. Vad som hände förut bryr jag mig inte ens om längre då jag har mitt teatergäng och även vissa från det gamla gänget, men jag har ibland tänkt på det. Tack för alla minnen du gett mig och alla råden du gav mig. En gång i tiden följde jag dem inte, men idag gör jag det och det verkar gå framåt. Hoppas du lyder dina egna råd.

Ta hand om dig i framtiden, min vän. Jag önskar dig all lycka och hoppas på sympati samt förlåtelse från din sida. Många av våra gemensamma vänner talar mycket om dig, ska du veta. Tack för det vi en gång hade och alla minnen!

Kram Elyon

Försoningsbrev!

Nu skriver jag mycket på en gång, men jag har kommit fram till att jag ska skriva ett brev här på bloggen. Vem brevet är till är min ensak. Ni kommer att se namn i brevet, men det är enbart kodnamn som enbart jag känner till just nu. Det har hänt en sak ganska nyligen som fått mig att fundera på mycket och idéen om att skriva ett brev på bloggen fick jag av en intressant bok jag håller på att läsa, men jag säger inte vilken. Nu vet ni åtminstone ifall ni undrar vad nästa inlägg handlar om. Jag ska nu avsluta detta inlägg och påbörja nästa. Hoppas den det är tillägnat för läser det en dag och förstår. Det var allt för den här gången. Hej då så länge!

Sakurans dag!

Nu ska ni få läsa om lite mer positiva saker, nämligen Sakurans dag som var igår. Jag var i Kungsträdgården med Chris samt Josephine och hennes gäng, vilket var jätteroligt. I stan sprang vi även på Chris vänner Pam, Sebbe och Sabis. Överraskad av att se dem blev jag allt, men inte Chris som visste att de skulle vara där. Vi talade lite med dem och jag tackade Pam för ett råd hon gav mig i oktober 2009, men sedan gick båda gängen åt olika håll. Innan dess tog ju jag självklart bilder, men det är ju en självklarhet. Det blev lite kallprat och när alla gick åt olika håll ställde jag Chris några frågor, men jag går inte in på detaljer om vad. Han svarade ärligt på alla frågor och skrattade samtidigt, medan jag fällde några kommentarer. I slutändan av dagen var det dock bara Chris och jag kvar då alla andra åkte åt olika håll. Lite synd dock, men så blev det. Till råga på allt regnade det lite och då tappade många lusten att vara kvar. Chris och jag stannade dock ett bra tag i stan. Sedan åkte vi också hem, men jag åkte ända till Johannelund för att handla och för sakens skull höll han mig sällskap. När jag var klar talade vi lite utanför affären, men sedan gick vi åt olika håll. Det var allt för nu.

Mensvärk!

God kväll på er! Igår blev det inget bloggande, men min mens har börjat och jag har verkligen varit jättetrött. Alla tjejer har nog problem med sina perioder på ena eller andra sättet, men jag är extrem på den fronten. Jag kan vara jätteledsen för ingenting, bli överdrivet aggressiv, ta åt mig för minsta lilla, få panikångest eller "bara" få så ont att jag nästan svimmar av. Usch, att vara tjej är verkligen jobbigt ibland. Aja, nu ska jag avsluta innan jag börjar älta allt jobbigt som finns med dessa perioder. Att vara tjej är inte enkelt alla gånger, men vad vi har att skryta med är att vi är mer smärttåliga och starka än männen är. I nästa inlägg ska ni få läsa om lite mer positiva saker, men jag går inte in på detaljer än. Hej så länge!